Dopo una serata

Jag har längtat hem ganska mycket den senaste tiden.

Men efter en sån här kväll med mina lagkamrater så känner man nästan en viss ångest över att lämna dem. På så kort tid har vi lyckats skapa oerhört starka band, och jag vet att de kommer att hålla länge framöver. Det här är kompisar för livet, inte såna som man glömmer bort efter en tid hemma.

Vissa var jag tvungen att säga hejdå till ikväll, vissa hänger med ut på tisdag när vi gör en sista runda. Känner sån värme när jag tänker på de här grabbarna att det är helt otroligt. Okej, jag är lite småfull just nu, men det är helt sant. De är fantastiska och har tagit emot mig på ett sätt som är helt otroligt... Ja, vilken erfarenhet.

Nu är det dags för läggdags. Snart tre dagar kvar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0