Dominikanska

Risken är att det blir två veckors bloggtorka nu.

Om någon timme åker vi till Uppsala, där Camillas syster bor. Ikväll ska vi tydligen se Harry Potter på bio (jag har, for your notice, inte sett en enda av filmerna hittills) och sedan imorgon bitti bär det av mot Arlanda.

Och om cirkus 34 timmar är vi på Dominikanska Republiken.

Om ni vill följa vårt äventyr, gör ni det säkerligen bäst på Camillas blogg.

Mission accomplished

Väskan är återfunnen.

Nu kan jag med andra ord börja planera för resan till Dominikanska Republiken på torsdag (TRE DAGAR KVAR!). Ikväll bär det av mot Trollhättan för att mysa med älsklingen och börja flytta in kläder och dylikt.

Mycket att se fram emot just nu! :)

Väskjäveln

Inget bagage har kommit än...

...så imorgon är det jag som ger mig iväg till Landvetter för att leta bland de tusen väskor som ligger i deras bagageavdelning. Börjar sakna mina prylar nu (kläder, laddare, rakapparat, krämer) och orkar inte vänta på att väskan så småningom ska registreras, vilket kan ta hur lång tid som helst.

Imorgon kväll tänkte jag och Camilla åka till Trollhättan för att umgås och sova i vår gemensamma lägenhet. Sen på tisdag blir det Överby och lite packning innan vi på onsdag morgon får skjuts till Stockholm och ska sova över hos Camillas syster i Uppsala. Flyget till Dominikanska går tidigt på torsdagen...

Usch, bagage-problemet tar en del energi just nu men piggade upp mig själv genom att köpa en ny mobiltelefon (Huawei U8500) och en kamera (Panasonic Lumix TZ10) idag. Tänkte ta många fina bilder på Dominikanska :)


Mardrömsresan

Några har säkert läst eller hört om min mardrömsresa.

För er andra, här kommer en sammanfattning:

Lämnade Milano ungefär klockan åtta på torsdagsmorgonen för ett flyg som skulle avgå 11.20Malpensa. Detta blev dock uppskjutet i två timmar, och när vi landade kl 15 i Köpenhamn så visste vi redan att vi hade missat det anslutningsplan som skulle gå vidare till Göteborg. Sedermera visade det sig att just detta plan hade avgått endast tio minuter tidigare (men var fullt, av någon märklig anledning)...

Nåja, efter två timmars olidligt tråkigt köande vid SAS informationsdisk i Köpenhamn så fick vi reda på att det hade ordnats ett flyg till Oslo 19.50, varifrån vi skulle ta en buss till Göteborg. Men även detta flyg försenades - lite efter halv tio så lämnade vi dansk mark och någon timme senare var vi i Norge.

Och som inte saker och ting kunde bli ännu värre - när vi landade i Oslo så märkte vi snabbt att bagaget inte hade följt med på samma plan, utan det var bara att sätta sig på den fem timmar långa bussresan utan sina saker, och utan någon aning om var de befann sig. Själv var jag hemma hos familjen klockan fem på natten...

Blev tre timmars sömn men efter det en underbar julafton, framförallt för att jag fick träffa min härliga flickvän Camilla igen. Bagaget? Satt i en tre timmar lång telefonkö på julafton och fick beskedet att det kunde komma redan ikväll - men det har det inte gjort. Nu håller vi tummarna för att det kommer under morgondagen...

God jul på er allihop :)

16 timmar

Hur fan ska man kunna sova nu?

Med miljoner tankar i huvudet och en hemlängtan värre än någonsin. Varje sekund känns som en minut, varje minut som en timme och varje timme som... ja, en evighet. Som tur är så lär det inte bli så många timmars sömn inatt eftersom jag tänkt gå upp framåt halv sju, men ändå.

Var en mysig middag med några italienska vänner. Men ändå inget riktigt adjö, eftersom jag vet att jag kommer hälsa på ett par gånger under våren - kosta vad det kosta vill. Milano är en fin stad och jag skulle nog faktiskt kunna tänka mig att bo här i framtiden, om nu ödet vill det.

Ska tvinga mig i säng nu. Om 16 timmar är jag i Sverige :)

Packin'

Testpackningen gick helt okej.

Det kommer definitivt bli en pärs att kånka med sig mina två stora resväskor och den lilla (men ändå i relativa mått stora) dataväskan till bussen imorgon bitti, för att sedan åka vidare mot stationen, varifrån tåget går till flygplatsen Malpensa. Fasar lite över hur det ska gå med bussen - vid åtta-tiden, då jag tänkt åka, är det fanimej alltid helt fullt...

Men taxi, nej tack.

Anyways, så här ser det ut i Casa Macchia/Ahlin just nu:





Lyckades spräcka sidodragkedjan på första försöket (schysst kvalitet) men fixade problemet med ett stycke skadetejp och någon annan trevlig sort. Håller nog va?

Ska ut på middag ikväll men är nog hemma tidigt för att ha koll på allt. Känns grymt märkligt att vara hemma imorgon kväll, sitta vid julgranen med familjen och kanske äta lite julmat också. Men jag ser verkligen fram emot det :)

En

En dag kvar till Sverige nu.

Och två till min älskling. Längtar ihjäl mig nästan...

Jullov

Tentan var svår, men gick nog bra. Nu är det alltså jullov.

Ikväll har jag varit på gymmet som den best jag är och under resten av kvällen vankas packning, tvätt och lite småfixande med allt möjligt. Imorgon har jag fullt upp med shopping i Milano samt en middag med italienska vänner på kvällen.

Och på torsdag, mina damer och herrar, anländer jag till Sverige.

Vad säger du om det, älskade Camilla? :)

Tre

Då var det dags...

Sista dagen i skolan, sista pendlingen ut till Castellanza, sista tentan.

Håll tummarna för mig. I might need it...


Orka...

Uffa, som de säger i Italien när något är jobbigt.

Mycket motgångar idag alltså. Vaknar upp bakis/påverkad, tvingad att plugga till den sista tentan som vi har imorgon. Ska steka några köttbitar, lyckas släppa den ena lite väl högt upp i luften och får hett stekfett över hela min tröja, lite på benet och ganska mycket på handen. Aj, aj...

Och har utöver det känt mig lite nere och haft hemlängtan. Såklart.



Usch, vilken klant jag är ibland... Anyways, nu måste jag plugga igen. Ciao!

i-landsproblem

Sista pluggdagen och så är man dödligt bakis.

Fan också...

Dopo una serata

Jag har längtat hem ganska mycket den senaste tiden.

Men efter en sån här kväll med mina lagkamrater så känner man nästan en viss ångest över att lämna dem. På så kort tid har vi lyckats skapa oerhört starka band, och jag vet att de kommer att hålla länge framöver. Det här är kompisar för livet, inte såna som man glömmer bort efter en tid hemma.

Vissa var jag tvungen att säga hejdå till ikväll, vissa hänger med ut på tisdag när vi gör en sista runda. Känner sån värme när jag tänker på de här grabbarna att det är helt otroligt. Okej, jag är lite småfull just nu, men det är helt sant. De är fantastiska och har tagit emot mig på ett sätt som är helt otroligt... Ja, vilken erfarenhet.

Nu är det dags för läggdags. Snart tre dagar kvar...

Fyra

Fyra futtiga dagar kvar nu.

Vaknade nu vid tio, ganska utvilad. Klockan ett ska jag träffa en av mina bästa kompisar här, Peppe, för att käka lunch hos honom, tippa matcher och sen kolla på dem. Senare ikväll hoppas jag att det fortfarande blir middag med mina lagkamrater, trots att matchen idag (som ni redan vet) blivit uppskjuten.

Hade ju egentligen behövt plugga men... ja, det löser sig väl.

Jaja, dags att vakna nu hur som helst. Ciao!


Godnattsånger

Ligger i sängen, med hörlurarna i öronen.

Och lyssnar på sånt här:









Natti natti!

Fem

Fem dagar kvar.

Känns rätt skönt alltså. Vaknade upp av att samtliga element i lägenheten hade lagt av, vilket innebar att temperaturen låg runt 15 grader. Brrr! Har tagit en lugn morgon, kollat på På spåret och nu är det dags att sätta sig i den provisoriska gruvan för att plugga inför tentan.

Hoppas ni andra där ute får en fin lördag :)

Besvikelse

Och så kom mardrömsbeskedet.

I veckor har jag gått och tänkt på den, min sista match med kära Virtus FC. Sista gången att få leka med grabbarna, sista chansen att visa hur mycket man betyder och är villig att kämpa för den här föreningen som tog mig under sina vingar precis när jag anlänt till Milano. Sista möjligheten att få göra det där målet.

Men då kommer beskedet: söndagens match mot Futura Calcio är uppskjuten.

Först blev jag ledsen, sedan arg, besviken, sedan ledsen igen, därefter fick jag lust att gå och lägga mig alternativt hoppa från balkongen. Eller ta ut min ilska på något annat. Från och med denna dag tänker jag hata snö av hela mitt hjärta. Så är det. Tur i oturen är att vår middag (pizza?) samma kväll fortfarande blir av.

Men just nu tröstar det bara lite, lite. Fan också.

Nu ska jag gå och gråta lite. Hej svejs.


Saknar dig

En vecka kvar till kärlek. Två veckor till Dominikanska Republiken.



Älskar dig Camilla..

Recap

Lite dåligt bloggflöde de senaste dagarna, får jag medge.

Är mitt uppe i ett överflöd av tentor och presentationer och i onsdags kväll hade jag skandinavisk middag i närheten av mitt universitet i Castellanza tillsammans med svenskarna Markus, Robin, Davor, Anna och Andrea, skotten Scott, norska Ingrid och belgiska Lena.

Vi åt potatis med rökt lax, pasta med hemmagjorda köttbullar, chokladbollar, belgisk choklad och avrundad med pannkakor som ackompanjerades av glass. Rätt göttigt, faktiskt. Kommer definitivt sakna framför allt svenskarna när man lämnar Italien om SEX dagar...

Hade min sista träning med fotbollslaget igår och vi fick då vårt nya ställ, som visade sig vara aningen för litet - åtminstone för stora mig. Lovar att lägga upp en bild på mig i min large-tröja lite senare...

Igår hade vi också en riktig mardrömstenta som för en vecka sedan utlovades vara multiple choice-/sant eller falsk-designad. Men två dagar före tentan (i tisdags) sa vår klantlärare att det kanske kan komma något tal där man behöver räkna, vilket vi inte tog på så stort allvar. Och så kommer tentan - 80 procent var tamejfan kalkylationer... Men jaja, hoppas och tror att jag klarar ett godkänt i den kursen.

Hur som helst, en tenta kvar (på tisdag) som jag lär behöva plugga mycket till.

...and to the positive side, man är inte sugen på att gå ut just nu...





Det snöar nu på morgonen (ovanligt här) och är runt fem minusgrader, vilket är ännu ovanligare. Tydligen ska kylan bli ännu värre i helgen också...

Några höjdpunkter

Mitt i dessa tider med ständigt plugg och oavbruten längtan hem (nästan) så kan det vara viktigt att påminna sig själv om vad det är man faktiskt kämpar för och har att se fram emot framöver.

Så, voilà:

19 december: sista fotbollsmatchen med mitt kära Virtus.
21 december: sista skoldagen i Milano.
23 december: flyger hem till Sverige.
24 december: firar först jul med familjen och senare på kvällen med älsklingen!
30 december: flyger till Dominikanska med älsklingen.
14 januari: kommer hem från Dominikanska och flyttar samtidigt ihop med älsklingen i Trollhättan.
17 januari: skolan börjar och jag får se alla mina gamla vänner igen.

Och resten av vintern/våren blir säkert också fin.

Dags att plugga nu. Ciao!

Två hinder kvar...

Jahaja, då var tentan i White Collar Crimes avklarad också.

Godkänt i fyra av fyra ämnen hittills. Nu återstår en hemtenta som ska lämnas in på torsdag, samma dag som vi även har salstenta i Financial Investments & Pricing. Sedan är det bara skräcktentan i Public Economics (på tisdag om en vecka) kvar...

Förutom plugg är det inte så mycket planerat i veckan. Jag har skandinavisk middag (där även några belgare är med, förvisso) på onsdag kväll med några klasskamrater, på torsdag är det fotbollsträning, på lördag kanske jag ser Milan-Roma här på San Siro och på söndag är det min sista fotbollsmatch med Virtus.

Och efter det går jag in på sista veckan. Fan vad skönt...


Tio

(Usch, jag avskyr verkligen att gå upp vid den här tiden.)

Tio dagar kvar nu.. ♥

Tenta idag också. Hör av mig senare om utgången av den :)

Ny seger med Virtus

Då har man fått första matchen på en månad överstökad.

Och den näst sista här i Milano på ett tag, samtidigt. Vi mötte ett annat topplag, Varesina, och var faktiskt ganska överlägsna, trots att de inte alls var dåliga. Vann med 3-0, inget av målen gjordes av mig, vilket var lite synd med tanke på min hemmagjorda hyllnings-t-shirt.

Hade två rätt bra lägen, men båda skotten fastnade på motståndare.

Annars gick det bra för mig. Sprang och slet som en galning och vann som vanligt flest bollar av samtliga spelare på planen. Dessutom måste jag ha slagit nytt rekord i åsamkade frisparkar då domaren blåste varje gång jag ens kom i närheten av bollen. Så kändes det åtminstone.

Nu blir det jobb och plugg under resten av söndagen. Ciao!

Elva

...och där slog klockan över till midnatt.

Ni vet väl vad det betyder? Jo, elva dagar kvar...

Julpyssel

Har suttit i någon timme nu och "julpysslat".

Imorgon gör jag nämligen min sista hemmamatch med Virtus FC på förmodligen mycket länge. Och dagen till ära så har jag förberett en t-shirt som jag ska visa för alla om jag gör mål...





Kanske gör några förändringar till, men det blir först efter mitt obligatoriska lördagsbesök på gymmet. Hur som helst, "La Bestia" (besten) är mitt smeknamn i laget, "Vi ringrazio tutti" betyder "tack allihop!", och texten på framsidan kan översättas till "jag är ett lejon, för alltid". Fint va?

Julklapp? Check!

Nu är Camillas julklapp inhandlad och jag är eld och lågor.

Vill, vill, vill redan berätta vad det är. Men har gång på gång sagt till mig själv att både hon och jag helt enkelt får vänta 13 dagar innan det hela avslöjas. Det har krävts lite fixande och trixande och för att ro detta i hamn men jag känner mig helnöjd.

Tror att hon får svårt att gissa vad det är för nåt... :P

Bedtime

Läggdags nu.

Har varit en ganska produktiv men ändå händelsefattig dag. Min prinsessa är på julsittning i Trollhättan och jag hade mer än gärna varit där med henne. Men imorgon när jag vaknar är det åtminstone bara 12 dagar kvar tills jag landar på Landvetter.

Nåja, dags att sussa. Natti natti!

14

Lååånga skoldagar nu. Alldeles för långa.

Hade gruppmöte kl 9.30 i skolan för att arbeta på vår gemensamma hemtenta i Financial Investment & Pricing. Min första kollega, Robin, ramlade in en timme för sent. Davor, den andre, kom två timmar sent. Var lite småförbannad då alltså..

Anyway, fått lite pluggat idag i alla fall. Imorgon tror jag att jag stannar hemma för att träna inför nästa veckas tre tentor. Känns rätt lugnt, dock. Just nu har jag bara ett väldigt starkt behov av sömn, har blivit lite för lite av den varan på sistone.

Och ikväll vankas min näst sista träning med Virtus FC. Gäller att njuta nu, det har varit en helt fantastisk upplevelse och jag kommer att ha med mig många fina minnen tillbaka till Sverige...


Lycklig efter min första match, för ungefär 3,5 månad sedan.

Ha en trevlig kväll allihopa. A domani ("hörs imorgon")!


Det finns inga tvivel i min (lilla) hjärna.



Det här är världens vackraste, sötaste, finaste, mest omtänksamma tjej och om snart 15 dagar får jag träffa henne igen.

Vi har spenderat sammanlagt tio av de senaste 99 dagarna tillsammans, så ni förstår säkert att jag saknar henne och ser fram emot allt det som kommer så småningom. Det är som Camilla säger ibland: det finns säkert en mening till att det är så här också.

Puss!

Dagens ros...

...går till Milanos busskontrollanter.

Åtminstone två av dem. Imorse hoppade jag på bussen med en (1) biljett på fickan. Den var inte av den vanliga typen och såg inte ut att ha använts, men maskinen visade ändå rött. Jag tänkte att det ändå fixar sig, eftersom kontrollanterna ytterst sällan står och väntar på en vid stationen.

Och självklart stod de där, klädda i mörkblått och med sura miner.

Av ren stress åkte jag vidare till nästa stopp, hoppade av där och försökte förklara varför jag inte hade en giltig biljett. Först såg de misstänksamma ut, men ju längre tiden gick desto mer förstod jag att de tänkte låta mig gå för den här gången. "Puh, det var snällt av er", sa jag. "Äh, det är inte alltid lätt med biljetterna när man är utlänning", svarade de snällt.

Made my day, ungefär. Resten av dagens tentapluggande gick helt okej och ikväll har jag bara lagat lite köttfärsås, snackat med kompisar och slappnat av. Nu blir det film.

15 dagar kvar. Jäklar vad tiden går...

Julgran

Ni har ganska mycket julkänsla hemma i Sverige, antar jag.

Här? Ett ord: besvikelse. Stefano gav sig ut igår för att köpa "en liten julgran" och jag blev givetvis eld och lågor. Visst, jag trodde väl aldrig att den skulle vara av ett plastfritt material, men lite mer hade jag ändå väntat mig än det här...



Vårt 15 centimeter höga mästerverk, flankerat av någon sorts ormbunke bosatt i en plåtburk. Stefano vet onekligen hur man skapar julkänsla...

/Mmm...artin

Neapel 2010

Jaha, i vilken ände börjar man?

Med bilderna, kanske..

 

...min nya polare Rutger kände lite på Piazza Dantes sophögar...



...innan vi drog till min gamla italienska familj (ursäkta suddet)...



...för att senare få njuta av storslagen utsikt...



...turista lite (från vänster: Rutger, Davor & Mårthen)...



...och se havets vågor slå mot klipporna vid Castel dell'Ovo...



...äta pizza på på en av mina favoritrestauranger, Regina Margherita...



...se Napoli i sydderbyt mot Palermo på ett kokande San Paolo...



...med 50 000 andra galningar...



...och min italienska "bror" Francesco fira med sin lille vän Federico...

Det finns inte riktigt ord för att beskriva Neapel. Det är skitigt, galet, bullrigt - men värmen hos människorna, allt det där vackra och klimatet gör att vågen tippar över till det positiva. Det har varit två fantastiska dagar, och jag hoppas kunna återvända snart igen.

Men bäst var nog sällskapet. Tack Davor, Mårthen och Rutger!

Sex månader

Två av mina resepartners har redan lämnat Neapel nu på morgonen, en sover ganska tungt och själv sitter jag mest och går igenom alla minnen som vi skapat under den här resan (bilder kommer senare). Det har varit två fantastiska dagar i min gamla hemstad.

Anledningen till det här inlägget är att jag och min älskade, älskade Camilla firade sex månader som ett officiellt par igår. Vi har haft många helt magiska stunder tillsammans och ännu fler väntar med julafton, Dominikanska Republiken och vårt framtida samboliv runt hörnet.

Saknar dig varje sekund, älskling. Snart bara två veckor kvar...



18 (nästan)

Ringde min flickvän förut och kunde inte hjälpa att bli lite nedstämd av samtalet. Inte på grund av nåt som sades, men för att jag är trött på distansförhållandesaken och på att inte få vara fysiskt delaktig i hennes liv.

Men, snart 18 dagar kvar till Sverige. Antar att jag överlever.

Älskar dig, Camilla. Hoppas du vet det..

Novara

Stressig kväll efter två härliga dagar..

Igår träffade jag mina gamla kompis Mårthen och hans polare Rutger som ska bo hos oss i två dagar här, innan vi åker till Neapel tillsammans imorgon bitti. Men mer om Neapel senare. Vi hade i alla fall en jättetrevlig kväll som började på gymmet och slutade med att vi var väldigt berusade på en skön bar i Milano.

Hängde med massa italienare men också några trevliga utlänningar. Den största clownen i gänget var dock Federico, bartendern som snackade lite svenska efter att han forskat tio månader vid Karolinska institutet. Han gav oss många skratt den kvällen!

Idag drog jag och min universitskompis Markus till Novara för att kolla på vår första Serie B-match (italienska andradivisionen, för er tjejer) någonsin, Novara-Crotone. Novara vann med 3-0 och vi hade verkligen trevligt på läktaren trots att det var svinkallt ute.







Flyget till Neapel avgår 10.15 imorgon, vilket innebär tidig uppstigning. Men längtar väldigt mycket - både för att jag får återse min gamla hemstad, för att jag har goda vänner med mig och för att jag får träffa människor som betydde väldigt mycket för mig för två år sen. Ska försöka ta många bilder också!

Sov gott allihopa. Hörs på tisdag igen..

Suicide weather

Ångest. Ren och skär ångest...

...känner jag inför kvällens fotbollsträning. Det är ett par minusgrader ute och jag har verkligen inte tillräckligt med kläder för sånt här väder. Dessutom behöver man vanligtvis bara springa några sekunder innan man får kraftig blodsmak i munnen... Nej, en inomhushall hade inte varit fel.

Annars har det varit en dag i pluggets och slappandets tecken. Imorgon har jag muntlig tenta i Comparative Economics, vilket efteråt förhoppningsvis innebär att jag fått godkänt i 50 procent av mina kurser (italienskan fick jag reda på idag!). Sedan är det bara tre stycken kurser - och fyra tentor - kvar...

Och idag är det tre veckor kvar till Sverige. Hoppas tiden går fort!


??!

Sitter och väntar på en tenta som aldrig tycks komma.

Enligt läraren skulle han skicka ut uppgiften igår morse, men än så länge har ingen sett eller hört något. Och inte har han svarat på våra frågande mejl heller. Bara i Italien, barn, bara i Italien...

YES!

Tentan àr avklarad! Fick godkànt.

Lite skràmmande dock. Vi var ungefàr 15 stycken som fick sitta i ett rum tillsammans med tvà làrare, som samtidigt fràgade ut varsin student. Jag hade fruktansvàrd otur med fràgorna men lyckades àtminstone briljera lite, vilket gav ett resultat av 22. Godkànt var 18, max 30.

Well, I'm happy... :)

Onsdag/mercoledi

Tenta idag igen då.

Pluggade väl i stort sett hela kvällen igår, frånsett en timmes msn med min Camilla. Med lite tur och lite egen kunskap så ska nog det här gå vägen. Hoppas jag. Återkommer senare när jag har facit i hand...

Ska förresten vaccinera mig igen ikväll. Lär få betala minst 1 500 kronor för en spruta, vilket känns lite omotiverat. Men hepatit är väl inte att leka med. Camilla ska också skicka ner lite kolera-förebyggande medicin med posten, så vi får hoppas att den anländer utan problem.

Anyway, dags att dra snart. Håll tummarna för mig!


RSS 2.0