Albums
... men tyvärr fick jag inte med skivans bästa låt, I wish I knew how it feel to be free.
Ladda ner den, stjäl skivan eller gör vad ni vill. Bara ni lovar att lyssna!
Läkarbesök
Hade lektion (Corporate Finance) på förmiddagen men tvingades vänta kvar i Castellanza eftersom jag hade ett läkarbesök klockan 17, i hopp om att ordna vaccin för hepatit A och B inför Dominikanska-resan.
Fick dock vänta en timme på min tur, först efter att jag sagt åt sekreteraren att jag inte orkade stanna längre. Då kollade hon över min bokning (som universitetet ordnat med) och såg att jag stod under "Martin Cattaneo", alltså det efternamn som även universitetet har.
Samma namn som hade ropats ut en kvart tidigare, utan att någon reagerade.
Nåja, till slut skrev hon ut ett recept i alla fall.
Trött och hungrig hoppade jag på tåget hem till Milano men fastnade så småningom i kollektivtrafiken. Bussen jag tar hem från stationen hade fastnat någonstans och kom ungefär 45 minuter efter utsatt tid. Och istället för att som tänkt göra ett kvällsbesök på gymmet så positionerade jag mig i soffan.
On the positive side: bara en dag kvar nu, sen blir det långhelg.. :)
Mmm...artin kom, såg och segrade
Ett kort inlägg bara före läggdags:
Gjorde min hittills bästa träning med laget ikväll. Jag var spindeln i nätet under tvålagsspelet: tacklade, vann bollar, fördelade dem och var den som styrde och ställde. Mister såg nöjd ut.
Efteråt kom flera av spelarna fram till mig och gav mig lovord. "Kommer du på söndag (ligapremiären)?", frågade en av dem. "Ja, om jag inte spelar så ska jag åtminstone titta på matchen", sa jag. "Du spelar, det är jag säker på", kontrade han. Varpå de andra nickade.
Nu gäller det bara att imponera på torsdag också..
Lago di Como
Dagen spenderades vid den underbara Como-sjön. Jag låter bilderna tala för sig själva:
Det var några bilder från dagens utflykt till Como.
Nu ska jag snart på fotbollsträning. Nästan så att man är lite nervös nu när ligapremiären börjar närma sig (söndag) och vår mister ska bestämma sig för vilka spelare som ska få chansen.
Håll tummarna för mig... :)
Grattis farfar!
Var uppe i gryningen (kändes det som) för att åka till skolan. Hade en ny kurs som heter Comparative Economics och lite italienska innan jag tog tåget hemåt och stack förbi gymmet en kortis. Sedan vankades det - vid det här laget traditionell - middag med pappa, farfar och Lena.
Men det var ju ingen vanlig middag. Farfar fyllde 84 år.
Hurra för honom. Så pigg som han är så blir det nog många födelsedagar till..
Far och son...
...och farfar med tillhörande kvinna, Lena.
Åt trerätters och hade det allmänt gött.
Imorgon är jag ledig och hänger därför med på en utflykt till grannstaden Como, som ståtar med flera (enligt ryktet) vackra trädgårdar samt en förtrollande fin sjö. We'll see about that.
Natti natti!
Domenica
Har haft en väldigt bra dag, trots ett tråkigt slut.
Hade en finansläxa som skulle vara inne vid midnatt. Vi lyckades dock inte genomföra uppgiften fullt upp och kommer förmodligen få någon form av straff (eventuellt poängavdrag på den kommande tentan) framöver. Men strunt samma, sånt ska inte få mig sur en så här underbar söndag..
Idag drog jag för första gången på mig Virtus FC:s blårödrandiga tröja vid en vänskapsturnering i en liten industriort utanför Varese. Vi åkte nästan en timme i bil (jag satt bredvid mister) och spelade två matcher à 40 minuter styck. Jag startade på innermittfältet i båda och spelade helt okej.
I den första matchen (som slutade 1-1) blev jag utbytt några minuter från slutet, precis efter att jag gjort en av karriärens våldsammaste tacklingar och fått gult kort. Från bänken fick jag se kvitteringen komma på straff, och sedan vann det andra laget den efterföljande straffläggningen.
Men seger räckte i sista matchen och där vann vi med 2-0.
Älskar verkligen redan laget och mina nya lagkamrater. 
Direkt när jag kom hem på kvällen mötte jag upp pappa, farfar och Lena för ännu ett restaurangbesök. Vi hittade ett thai-/kinesställe där jag åt pad thai, vårrulle, friterad banan samt färsk ananas.
Nu blir det godnatt för mig. Imorgon blir det skola i ganska många timmar.
Dessutom fyller farfar 84 år. Hipp, hipp hurra!
Sabato
Jag ledsagade pappa, farfar och hans Lena genom de klassiska turistfällorna såsom den enorma domkyrkan, gallerian och de breda avenyerna som leder fram till slottet och parken. Det regnade över oss, precis som under fredagen, men inte så att det störde något nämnvärt.
Efter att vi ätit en pizzalunch så traskade vi hemåt för vila innan matchen.
Farfar experimenterar med kameran. Han gillar avstånd, tydligen...
Milan skulle alltså möta Genoa på San Siro (bilder saknas, jag glömde kameran...). Trots att intresset var generellt svalt hos milaneserna (ungefär 30 000 var på plats) så blev det en trevlig upplevelse där vår svenske Zlatan Ibrahimovic avgjorde matchen i början av andra halvlek (och sen spydde efter slutsignalen). Så det kunde knappt ha blivit mycket bättre då också molnen lämnade himlavalvet och blottade lite kvällssol.
Vi avslutade lördagen på en fiskrestaurang i området Wagner. Jag åt en förrätt med grillad bläckfisk och en huvudrätt med stekt tonfisk som var helt okej. Men de verkar ha specialiserat sig på skaldjur, så det får nog bli en sån tallrik nästa gång.
Träningsturnering med mitt nya fotbollslag står på schemat idag. Hej svejs.
Fredagen i bilder
Finbesök
Idag är en glädjens dag. Pappa, farfar och farfars kvinnovän Lena kommer till Milano för att spendera några dagar här med mig. Det blir väl de vanliga utflykterna - domkyrkan, några muséer, resor till grannstaden Como med tillhörande sjö, öarna i Lago Maggiore, fotbollsmatch på San Siro... ja, det finns ju lite att välja på helt enkelt.
Framför allt är det ju häftigt eftersom farfar är 83 år och ALDRIG har åkt med ett flygplan förut. Det måste ju vara en ganska häftig känsla.
Fick själv reda på igår att jag är uttagen till söndagens fotbollsturnering med mitt lag Virtus F.C. i Varese. Vi ska spela två matcher som uppladdning inför säsongen, och det var ett skönt kvitto att komma med trots att jag inte tränat så länge och knappast är i någon toppform. Kan verkligen bli ett äventyr..
Nu ska jag handla och duscha. Vid kl 12 anländer trion till centralstationen.
Vilken härlig helg det ska bli! :)
Fler avhopp...
Ytterligare två av mina kurskamrater har hoppat av Governance Management (se föregående inlägg), vilket innebär att gruppen nu består av: jag, tre rumäner, två fransmän och fem italienska master-studenter.
Mamma mia...
Anslagstavlan goes LIUC
Eller ja, rent specifikt tänker jag på lektionen i Corporate Governance som pågick i tre timmar i eftermiddags. Fast generellt har det också varit en lång dag, den första riktigt hårda i skolan sedan... tja, i våras. Känns som att det kommer ta ett litet tag innan man är inne i pluggtagen igen.
Hur som helst, läraren (se bilden nedan) började med att hälsa alla välkomna genom att förklara att den här kursen kommer att bli den svåraste vi tagit, att ingen som reser iväg på helgerna klarar av den och att normalt sett så brukar bara ett par enstaka elever fullfölja den. "Om någon tänker hoppa av, så gör det nu. Ni som inte är motiverade kommer aldrig att lyckas", sa den ytterst otäcke italienaren.
Och vips hade ungefär 25 personer lämnat rummet. Vi var 13 kvar.
Sedan följde tre timmars utläggning om hur kontraktering sker inom företag, vem som styr och varför, och vilken betydelse en miljonavlönad vd har för firman.
Själv kunde jag inte tänka på något annat än hur vår lärare var otäckt lik den där snubben i SVT-vinjetten för Anslagstavlan...
Snubben i Anslagstavlan?
Min lärare, signor Lazzari?
/Mmm...artin
l'Allenamento
Godmorgon vänner,
Varit vaken i snart en timme trots väldigt sent läggdags. Hade min första riktiga träning med laget igår.
Körde ganska hårt. Tränaren började med att skicka ut oss på nästan en halvtimmes löpning runt planen, följt av starter och några enklare teknikövningar. Sedan spelade vi tolv mot tolv på stor plan.
Man märkte verkligen hur många duktiga spelare det finns i det här laget. Vi var nästan 30 stycken på träningen igår och det lär bli en hård strid om vilka som ska spela. Ligan börjar nu i helgen, men vi står över första omgången och ska istället spela en vänskapsturnering i grannstaden Varese.
Återstår att se om jag blir uttagen till den.
Hade utlovat bilder, men vågade inte börja fota som värsta turisten framför mina ändå ganska snälla lagkamrater. Här kommer dock ett smygfoto från vår i italienska sammanhang väldigt fina träningsanläggning:
Inte årets bild direkt. Snöret till kameran syns, det är suddigt, motljus - ja, allt som kunde gå fel gick alltså fel vid detta smygfoto. Men här planen i alla fall - omgärdad av ett stängsel, och bakom mig finns en stor betongläktare under vilken omklädningsrummen finns. Lite Sovjet anno 1983, men jag gillar det...
Nu ska jag till skolan. Ciao.
Och så brakar helvetet lös...
Internet pajade, vi fick strömavbrott, jag har inte gjort något särskilt av intresse... ja, det är några av anledningarna till att jag inte skrivit på några dagar. But all is well in Milan.
Hur som helst, mitt skolschema i veckan:
Tisdag: Financial Investment and Pricing, 14.00-17.00
Onsdag: Corporate Finance, 10.00-13.00, Corporate Governance, 14.00-18.00
Torsdag: Comparative Economics, 10.00-13.00, Financial Investment and Pricing, 14.00-17.00
Fredag: Public Economics, 10.30-13.30, Italian Level 2, 14.00-16.00
Så, då börjar skiten på allvar igen. Kan inte säga att jag är motiverad.
Höjdpunkterna finns (som alltid förvisso) utanför skoltiden. Imorgon (tisdag) kväll har jag min första riktiga träning med mitt nya fotbollslag, Virtus Leone, och ska dessutom se till att bli registrerad för laget. Och på fredag kommer pappa, farfar och farfars kvinnovän Lena till staden för lite sightseeing.
Imorgon tänkte jag beställa biljetter till lördagens fotbollsmatch, Milan-Genoa.
Ungefär det som händer i mitt liv just nu. Vad gör ni?
Galen Mister och ny fotbollsklubb
Kom just hem efter en fotbollsmatch i the outskirts av Milano, som det så vackert heter på engelska. I utkanterna alltså. Fick ett tips av en kompis till en kompis som spelar i laget, pratade med kaptenen och blev erbjuden provspel i den internmatch som var schemalagd ikväll.
Arenan var fin, med en löparbana runt och flera omkringliggande tennisplaner. Vi spelade på konstgräs och var ungefär 25 stycken - de flesta i 25-årsålderna, men det fanns både yngre och äldre. Kvalitén skulle jag gissa är ungefär division 4-klass i Sverige.
Själv placerades jag, under smeknamnet "lo svedese" (svensken), i en roll mellan vårt tremannaförsvar och mittfältet. Vi spelade alltså 3-5-2 och jag fick uppdraget att agera dammsugare. Det var svårt av flera anledningar - språket på fotbollsplanen, spelsystemet, att inte kunna namnen på de andra, nya skor, konstgräs etc etc.
Men det gick helt okej, det gjorde det.
Kvällens kulturellt intressantaste ögonblick: När tränaren (eller "mister" som man endast kallar dem i Italien, inte vid namn alltså) skällde ut vår stackars yttermittfältare efter noter sedan han missat en passning. Mister stod säkert i tre minuter och plöjde igenom varenda möjligt svärord innan han gav upp, blåste i visselpipan och lät spelet fortsätta. Killen såg gråtfärdig ut, vilket jag säkert också hade gjort.
Så fungerar det tydligen i bell'Italia.
Men hur som helst, Mister gillade mig och sa att jag gärna får komma igen. Men först måste jag betala en summa (förmodligen runt tusenlappen) som ska täcka spelarlicensen, en ny väska, träningskläder och en obligatorisk läkarundersökning. Jag är ganska säker att jag tackar ja. Nästa träning är på tisdag.
Nu: läggdags. Buonanotte!
(PS: Skulle ha fotat men tappade kameran i bilen och trodde först den var stulen, innan jag upptäckte hur det verkligen låg till. Men nästa gång kan ni räkna med att min fotofattiga blogg ska få lite mer färg!)
Provspelning imorgon, The National i november
Två glädjepunkter ikväll:
1) En av spelarna i fotbollslaget här i Milano hörde av sig till mig och sa att jag får chansen att visa vad jag kan under en match imorgon. Ska bli upphämtad av honom 20.30, så vet inte riktigt när matchen börjar. "Vi behöver en duktig innermittfältare", sa han. "Det är jag, en elak, svensk sådan", svarade jag.
Nu får vi se hur det går.
2) Jag beställde två biljetter till The Nationals konsert i november. De spelar på ett lite mindre ställe i stan och det kan nog bli grymt. Tror att jag kan få med mig flera av Erasmus-utbytingarna också...
Buonasera! :)
Skolk
Åtminstone inte när det inte är befogat. Jag har lite svårt att lokalisera grunden till min rädsla att missa lektioner, men det är förmodligen betygsrelaterat. Har blivit lite bättre på att rucka på mina principer de senaste åren (yes, I am a rebel) men försöker fortfarande i möjligaste mån vara på plats när kunskap ska spridas ut på en bestämd tid.
Men idag missar jag faktiskt italienskan som börjar 16.00.
Tågen ut till Castellanza (som ligger en halvtimme utanför stan, om jag inte redan förklarat det) går varje timme och jag skulle ha åkt med det 14.45, inte 15.45 som min hjärna uppmanade mig till. Så, orka komma mitt i lektionen och sen ta samma tåg tillbaka en knapp timme senare..
Nä, då slappar jag hellre här. Väntar också på ett telefonsamtal från kaptenen i ett fotbollslag i stan. Genom kontakter har jag fått tag det här laget, och snart ska jag förmodligen provspela. Kanske redan ikväll.
Håll tummarna för mig i så fall! :)
Uppdatering Dominikanska Rep.
Den 30 december lämnar jag och Camilla ett snöigt och kallt Sverige för 30-gradiga Dominikanska Republiken. Vi kommer vara där i två veckor (och missar därmed förmodligen den första skolveckan, what a shame) och ska byta mellan två olika hotell under den tiden.
Så, grattis till oss. Nu hoppas vi bara att vintern kommer snart också...
...så att vi kan få dricka våra paraplydrinkar i fred på stranden...
Nyår på Dominikanska?
Smider stora planer här..
För ungefär ett dygn sedan kom jag och Camilla på att vi borde resa någonstans tillsammans över nyår. Liksom för att ta igen för de här fyra-fem distansrelationmånaderna som vi precis påbörjat. Dessutom är det ju aldrig fel att åka på romantisk semester, särskilt inte med min älski och särskilt inte i två veckor.
Men vart?
Dissade snabbt Thailand, Egypten, Sri Lanka, Vietnam och Barbados. Hittade ett sjukt ställe på Kap Verde som vi var inne på ett tag, men suget efter Karibien blev för stort. Vi bestämde oss för Dominikanska Republiken, ett land som jag velat besöka så länge jag kan minnas.
Ni vet - kritvita stränder, palmer, azurblått vatten, solstolar, kärlek.
Området Bahía de Samanà dit vi tänkt åka...
...och det här hotellet är vi inne på just nu.
Resan kommer säkert att gå på minst 16 000 kronor/person, men det känns ändå ganska rimligt med tanke på vad varje medelsvensson betalar för att åka till Thailand, som säkert är fint men lite overpriced.
Vad tycker ni? Ska vi satsa på det?
Om allt går vägen bokar vi äventyret redan ikväll... :)
(Och nej, träningsvärken har inte försvunnit, den har bara antagit en mildare form. Imorgon tänker jag göra comeback på gymmet, av ren snålhet förstås. Men ändå.)
Träningsvärk deluxe
Min träningsvärk idag goes beyond anything som jag någonsin känt tidigare. Det var två dagar sedan jag pumpade bröstmusklerna (som föregicks av sex veckors total gymvila) och inatt har jag knappt kunnat sova eftersom det har pulserat och smärtat i min arma överkropp.
Enda gången det inte gör ont är när jag ligger helt still. Sjukt.
Såhär i efterhand kan man konstatera att jag skulle ha tagit det lugnare. Men det är ju inte riktigt min melodi. Bara att bita i det sura äpplet och vara glad att man ändå har två dagars ledighet från skolan (den börjar egentligen inte på allvar förrän på måndag) och en massa filmer på datorn.
No way I'm getting out of this bed today!
Tillbaka på gymmet
Jag säger faktiskt eftersom jag efter 10 månaders intensivt tränade har tagit sex veckors (delvis ofrivilligt) uppehåll, och tappat en hel del i muskelmassa. Det är alltid jobbigt att börja om från början (nåja) men jag är säker på att jag kommer kunna bli lika stark som jag var i våras.
Gymmet låg i en gammal industrilokal och var väldigt fint, omgivet av en trädgård och vacker uteplats med klätterväxter som slingrade sig överallt. De hade ganska många vikter och maskiner, och det mesta verkade vara modernt och fräscht.
Enda minuset var ju priset, som uträknat blir ungefär 700 kronor/månad för mig.
Men vill man vara fin så får man lida pin, ju...
C & M
Det saknas bara en sak. Eller en person egentligen.
Du, älski.
Vad vacker, söt och underbar du är! ♥
Nattklubb i Milano
Nästan alla utbytingar (två busslaster från Castellanza) drog på klubb i Milanos största park, Sempione, inatt. Klubben hette Old Fashion och tog ungefär 3 000 personer, fast det var inte riktigt fullt just den här gången. Själv cyklade jag dit i den ljumna sensommarnatten.
Det var bra drag och en jättetrevlig kväll. Många sliskiga spaghetti-snubbar men också mycket trevligt folk generellt. Träffade bland annat ett flertal svenskar som studerar på ett annat universitet i stan.
I alla fall, kom hem vid halv fem och idag mår jag som jag förtjänar.
Är extremt bra väder idag men jag tänker nog mest sitta inne och uggla. Måste skriva ihop en fotbollsartikel, laga en stor lasagne, kanske sova lite till och till sist titta på fotboll.
That's my day. Ciao! :)
Gli Italiani = Amore
Det bästa med Milano är människorna.
Det har jag tre konkreta bevis på. Till exempel igår när jag tvingades vänta på stationen i Castellanza i 30 graders hetta. Där lärde jag känna Michele, en 24-åring som pluggar på LIUC men som just flyttat från Salerno i södra Italien till Milano. Han bor bara ett par kvarter från mig.
Michele och jag fann verkligen varandra direkt. Tiden bara försvann där och då och idag hördes vi av igen på telefon. Han ska hjälpa mig att hitta en fotbollsklubb i stan och det verkar som att han har lyckats. Dessutom pratade vi om att kolla på fotboll tillsammas hos mig och Stefano senare i helgen.
Det andra beviset var en kvinna som hjälpte mig att hitta till min svenske kompis Markus lägenhet i Castellanza. Jag mindes att det låg en karateklubb (!) i närheten men vandrade till ett ålderdomshem, varifrån damen gav mig vägvisning. Men inte bara det, hon följde mig hela vägen (ungefär tio minuter) till hans dörr och pratade massor om sina barn och om livet.
Det sista - och kanske bästa - exemplet skedde för bara några timmar sedan. Jag missade skolbussen till stationen och var på väg att missa tåget till Milano. Bara tio minuter före tågets avgång frågade jag en 70-årig man (utan tänder i munnen) om han skulle åka mot stationen. "Nej", svarade han.
Men precis när han skulle åka iväg så stannade han, vevade ner rutan och sa: "Hoppa in!" Vi åkte i ilfart till stationen, pratade om ditten och datten på vägen dit och jag hann precis i tid. Annars hade jag behövt vänta en ytterligare timme i den helt otroliga värmen!
Som sagt, italienarna går att lita på i alla väder :)
International Dinner
Torsdagen började på Ikea där jag handlade nödvändigheter till...
...kvällens International Dinner, där vi svenskar bjöd på pepparkakor, Kalles kaviar, knäckebröd, ägg, köttbullar, gräddsås och lingonsylt...
...samtidigt som norrmännen försökte bräcka oss med lax och äggröra...
...och belgarna vräkte på med alla sorters onyttigheter...
...medan amerikanerna inte ville vara sämre med sin macaroni & cheese...
...till skillnad från fransmännen som bjöd på baguette med paté, bredvid spanjorskornas aningen för spetsade sangriabål och litauernas märkliga grötliknande röra som serverades i plastmugg...
...och det vara ganska bra hålligång där ute på golvet...
... innan kvällen avslutades ute på "The Bridge"...
(PS: Tog massor med porträttbilder men de höll dålig kvalité. Får återkomma med fler på mina galna utbyteskompisar vid ett senare tillfälle...)
Femton.fjorton
Min älskade Camilla kommer den 21 oktober och dessutom verkar det som att pappa, farfar och farfars flickvän Lena har bestämt sig för att anlända den 24 september. I helgen måste jag med andra ord försöka hitta ett passande boende till dem (och börja titta på eventuella utflykter).
Dessutom hoppas jag att Miriam, Carler, Kroatien'10-gänget och C1 kommer i höst. Och mamma och syrran.
Jag har en bäddsoffa och alla som vill komma får naturligtvis det. Ses i höst! ;)
Lemonworld
Give me a reason to get out of the city
See you inside watching swarms on TV
Livin' or dyin' in New York it means nothing to me
I gave my heart to the Army
The only sentimental thing I could think of
With cousins and colors and somewhere overseas
But it'll take a better war to kill a college man like me
I'm too tired to drive anyway, anyway right now
Do you care if I stayed?
You can put on your bathing suits
And I'll try to find somethin' on this thing that means nothin' enough
Losin' my breath, doo doo doo doo doo doo doo
Losin' my breath, doo doo doo doo doo doo doo
You and your sister live in a Lemonworld
I want to sit in and die
You and your sister live in a Lemonworld
Doo doo doo doo doo doo doo doo
You and your sister live in a Lemonworld
I want to sit in and die
You and your sister live in a Lemonworld
Doo doo doo doo doo doo doo doo
This pricey stuff makes me dizzy
I guess I've always been a delicate man
Takes me a day to remember a day
I didn't mean to let it get so far out of hand
I was a comfortable kid
But I don't think about it much anymore
Lay me on the table, put flowers in my mouth
And we can say that we invented a summer lovin' torture party
I'm too tired to drive anyway, anyway right now
Do you care if I stayed?
You can put on your bathing suits
And I'll try to find something on this thing that means nothin' enough
You and your sister live in a Lemonworld
I want to sit in and die
You and your sister live in a Lemonworld
Doo doo doo doo doo doo doo doo
You and your sister live in a Lemonworld
I want to sit in and die
You and your sister live in a Lemonworld
Doo doo doo doo doo doo doo doo...
Losin' my breath
Doo doo doo doo doo doo...
Och så frågar folk ibland varför jag avgudar The National.. Världens bästa (melankoliska) texter, säger jag bara. Världens bästa band. Världens bäste sångare. Deras spelning i Milano i höst blir nog magisk..
Att sova eller inte sova...
Funderar seriöst på att ställa klockan på 03.00 nu i natt.
Federer vs. Söderling. Mäktigt..
What's Your Name Party
Vi hade något som heter What's Your Name Party på en pub i närheten av universitetet. Började dock med förfest och några ölspel innan vi drog till en lokal pub, åtminstone nästan alla utbytingar.
Jag har alltid velat ha ett coolt asiatiskt namn, så på min namnlapp stod det Star/Martin. Ganska tidigt blev det emellertid populärt att sno namnlappar från varandra, vilket orsakade en del förvirring när man skulle presentera sig för de andra - tror jag slutade med en namnlapp som tillhörde en portugisisk tjej...
Hur som helst, det var en väldigt trevligt kväll. Snackade med belgare, spanjorer, svenskar, norrmän, skottar, amerikaner, italienare, engelsmän, fransmän - ja, de flesta egentligen. Vi är ett stort och skönt gäng. Nu har jag ingen skola varken idag eller imorgon men imorgon kväll är det International Dinner på skolan. Och på fredag är det fest. Igen.
Var och röstade idag på det svenska konsulatet tillsammans med en svensk tjej som heter Emelie. Sedan så mötte vi upp två andra svenska killar, Big Dave och Markus, samt en skotte, Scott, för att ta en sväng i Milano, i synnerhet för att besöka den hajpade butiken Abercrombie & Fitch.
Och det var verkligen galet. Stod i kö i en kvart innan vi kom in i butiken. Sedan vid ingången så fick man (om man ville) fotografera sig med två halvnakna modeller. Det var för övrigt bara modeller som "jobbade" i butiken - vissa av dem hade endast som uppgift att stå och se snygga ut.. Hm, inte konstigt att kläderna var svindyra..
Nåja, ikväll blir det lugnt. En promenad, någon film, kanske Skype med älskli.
Räcker så.. :)
Skolstarten avklarad
Första skoldagen är alltså förbi.
Tog tåget till Castellanza och tydligen är det bara jag och en trevlig fransman vid namn Rafael som pendlar hela vägen från Milano. Nåja. På skolan hittade jag direkt en massa svenskar - tre killar som alla verkar vara väldigt schyssta, samt en tjej. Vet att det finns fler också. Svenskarna är nog en av de till antalet största minoriteterna där.
Vi fyra svenska killar har hängt ihop med ett brittiskt gäng idag - två totalt GALNA skottar samt en engelsman. Totalt är vi 91 utbytesstudenter, vilket uppenbarligen ska vara den största gruppen någonsin på LIUC-universitetet.
Dagen har bestått av information och ett test i italienska. Imorgon får vi reda på vilken nivå i italienska vi ska plugga, och på fredag kommer det fullständiga schemat. Resten av veckan består av trevliga kvällsaktiviteter samt mestadels informativa inslag i skolan. Ska nog gå bra det här.
Enda grejen jag tänker på är ju huruvida jag ska flytta till campuset eller inte så småningom. Det finns ett par minus och plus med båda alternativen:
PLUS (med att bo i Castellanza):
¤ Alla utbytesstudenter
¤ Festerna
¤ Det minimala pendlingsavståndet
¤ Fotbollsklubben i stan (ska provspela för att se om jag håller måttet)
MINUS:
¤ Händer bra mycket mer i centrala Milano
¤ Finare lägenhet
¤ Bättre jobbmöjligheter
¤ Möjligheten att umgås med Stefano & andra italienare
Finns säkert fler. Hur som helst, får överväga det där...
EFTERLYSNING!
Han bodde (som sig bör) i invandrarkvarten av Trollhättan och ska ses som en mycket farlig man. Hans senaste bostadsadress är registrerad i Kina, dit han enligt uppgift rest för att "äta hundar, gymma, umgås med Mats och äga det kinesiska folket". Han går sällan upp efter klockan 04.00 på morgonen.
Så om ni har hört något, lämna en kommentar.
JOSH, VAR ÄR DU?????!!!!
(Obs: Denna text kan uppfattas som stötande men är egentligen bara överdrivet ironisk, med vissa portioner sanning här och där. Josh är naturligtvis inte försvunnen, han är bara i Kina. Vilket är ungefär samma sak i och för sig.)
Confessions Part I
Men nu gör jag det. För min egen skull. Trots att jag skäms.
Tidigare idag bröt jag ihop totalt. Min acne har blivit värre och värre den senaste tiden och när jag såg mig själv i spegeln idag så blev jag så ledsen att jag började gråta. Ärligt. Jag har inte lipat sen jag var tolv år eller något, det händer helt enkelt inte. Men det blev bara för mycket.
Jag har ältat acnen rätt mycket de senaste månaderna och gett den alldeles för stora proportioner. Jag har vissa dagar undvikit att träffa kompisar och eventuella nya bekantskaper enbart för att jag skämts och mått illa. Och det är ju löjligt. Man ska ju bli omtyckt för hur man är, inte för hur man ser ut. Right?
Dessutom har jag fått antiobiotika och krämer och förhoppningsvis ska det hjälpa inom ett par, tre månader. Tills dess får folk helt enkelt stå ut med mina plitor och rodnader här och där. Jag orkar i varje fall inte bry mig längre, inte må kasst och kasta skit på mig själv. Jag ser det här som en vändpunkt - från och med nu ska jag bli starkare, friskare och till slut (hoppas jag) acnefri.
Det sista är ju heller inget jag kan råda över, det är utom min kontroll.
Men nu tänker jag i alla fall inte låta det förstöra mitt liv.
Kräftskiva med älsklingen. Hade nog inte lagt ut bilden annars, skäms lite för mina röda rodnader under munnen. Men som sagt, det tänker jag inte göra längre. Så därför bjuder jag på den här.
/Mmm...artin
Skolstartskänslor
Mycket lågstadie-dejà-vù-känslor idag, alltså.
Var på vår lokala supermercato förut och köpte blyertspennor, suddigummin, linjal, pennvässare och bläckpennor inför morgondagens skolstart. Känns inte så jättenervöst dock. Var för övrigt inne på skolans Facebook-Erasmus-sida och upptäckte att det förutom jag kommer att gå minst fem svenskar där.
Blev förresten ingen utgång igår, vilket känns skönt idag. Har funderingar på att ta en shoppingtur alternativt att springa i stadens största park, Sempione.
Men nu, nu ska jag lyssna på det här:
The National, Santa Clara (från Mistaken for Strangers-EP:n eller The Virginia EP)
Hare Krishna
Som nyinflyttad är det nödvändigt att hitta vänner snabbt.
Och jag har hittat en kamratförening som passar mig alldeles utmärkt. Visst, den har varit inblandad i några ganska stora skandaler, den är ganska löjlig och en aning sektliknande.
Men vem kan tacka nej till ett sånt här visitkort? :)
/Mmmm...artin, Hare Krishnas senaste medlem
Notte Bianca al San Siro
Jag låg och halvslumrade på soffan innan vi - vid halv elva - bestämde oss för att dra ut till stadens fotbollsarena, San Siro, där de hade något som kallades Notte Bianca - alltså guidade rundturer på nattetid för 13 euro.
Själva rundturen var okej, men inte köandet.
Först tvingades vi stå och vänta på att få vår biljett i över en timme. Sen tog det ytterligare en timme innan kön till entrén hade gett resultat. När vi äntrade San Siro var klockan 01.15. Ryggen värkte, benen ville vika sig och man gäspade stort vid det laget.
Under rundturen (hoppas visa fler bilder senare, kameran dog så vi fick använda Stefanos mobil) såg vi både AC Milans och Inters omklädningsrum, var uppe i tornen, vandrade precis bredvid planen och gick en tur i muséet.
Var hemma prick klockan 03.00.
En suddig San Siro
Milans buckla från VM för klubblag (sista bilden innan kameran dog)
Lasagnen jag bjöd Stefano på, med improviserat recept och temporära ugnsformar
Idag blir det kanske en sväng på stan. Ikväll är det någon form av fest som vi uppenbarligen ska cykla till (är det här Holland, eller vadå?!). Samling 22.15. Kan nog bli sent, då också...
Längtig
Det här med distansförhållande känns lite överskattat.
Visst, det har bara gått en dag men det känns ändå som jag hålls fången i ett annat land, som att jag tvingas vara här under de närmaste fyra-fem månaderna. Det är inget val, i alla fall inte mitt. Så känns det.
Saknar dig, Camilla. Älskar dig.
I januari ska vi bannemig flytta ihop, vare sig du vill eller inte! ♥
China? China!
Förresten, Josh...
...har hittat ett smart sätt att komma till dig snart! :)
Rekognoscering i "död stad"
Ville reka inför första skoldagen på måndag och tog därför tåget ut till Castellanza, som vanligtvis är en ungefär 35 lång färdväg. Råkade dock välja fel tåg och tvingades byta i Saronno där det också blev 50 minuters väntan, som bland annat dödades med hjälp av en inköpt lunchmacka.
Kom till slut till Castellanza som verkar vara en ganska slumrande industristad. "Hade det inte varit för universitetet så hade staden varit helt död", konstaterade min busschaufför. Jag nickade.
Det jag såg av universitet (LIUC) var i alla fall bra. Fräscha lokaler, ett ganska fint bibliotek samt ett campus som låg mitt i en stor park. Nästa vecka ska vi ta en rundtur runt området, då lär jag veta mer.
Universitetets logga
En del av parken samt stadens höga klocktorn
Var ganska stolt över mig själv att jag lyckades hitta hem också. Tog en sväng förbi det lokala snabbköpet och handlade lite saker inför kvällen. Italien möter Estland i kvalet till fotbolls-EM och jag och Stefano tänkte sitta hemma och kolla på den matchen tillsammans.
Var tvungen att köpa lite prosciutto också. Skulle kunna leva på det, alltså...
Vill också bara tillägga att det inte är någon Huelva-värme (som hos tönt-Carler) här men idag har termometern smugit sig upp mot 27 grader, vilket är väldigt behagligt.
Mer sånt tack, Gud.
Milano, sono arrivato
Ryanair tog mig nätt och jämnt över kontinenten och det blev sedan en timmes bussresa från Bergamo till Milano där jag möttes upp på centralstationen av min nya lägenhetspartner Stefano.
Har just ätit middag med Stefano och en av hans tjejkompisar. De skulle ut på någon form av electronicakonsert ikväll och jag tänkte länge följa med - men valde istället att stanna hemma och packa upp och blogga och prata med älski och sova. Lägenheten är väldigt fin (Stefano är en Ikea-fantast), här kommer några bilder (kamerans blixt gjorde dem lite bleka, dock):
Vardagsrummet med en bäddsoffa och plasmateve (till höger)
Köket (nyrenoverat)
Vårt gemensamma sovrum
Min crib...
Badrummet med världens minsta badkar, en bidé (YES!) och lite annat
Kan också meddela att jag inte alls fick med så mycket i min resväska som jag hade hoppats. Fick offra en massa tjocka tröjor och har nu endast två stycken kvar.. Lyckades dessutom glömma min Nordea-dosa samt min kamera (den här är Stefanos). Jag är ett sånt kötthuvve ibland alltså...
Men behövde ändå gå på en shoppingrunda i helgen. Ska köpa fotbollsskor, tennisrack, handduk (ehh... fick offra min för lite annan stuff) och annat smått och gott.
A la prossima! :)
A study of Crime
Runt tolvsnåret hörde jag däcktjut utanför Camillas lägenhet. Tittar ut och får se en beige Volvo 745:a vansinnesköra uppför uppfarten utanför Elefanten. Bakom den kommer en polisbil i släptåg.
Jag ser killen (i 18-årsåldern, med invandrarpåbrå) stoppa bilen mitt utanför parkeringen, slänga sig ut och springa in i gymnasieskolan här utanför. Polisbilen åker upp, ställer sig och de två poliserna springer ut för att leta efter honom. Bara några minuter senare kommer samma kille ut ur en dörr på gymnasieskolan, hoppar in i Volvon och parkerar den här iskallt!
Jag berättade för poliserna vad jag sett och de sprang in på skolan utan att hitta honom. Sedan tog de ett par varv runtomkring för att se om det skulle ge något. Nu - ungefär 50 minuter senare - har polisbilen precis lämnat parkeringen men ingen har sett skymten av killen. Volvo står kvar på samma plats som förut.
Själv sitter jag kvar och leker låtsassnut.
Men undrar vilken kriminellt dåd denna yngling har genomfört. Han kan ju ha stulit bilen, men det känns ju inte så troligt med tanke på att han låste den med nyckel. Hm, får nog läsa TTELA imorgon för att få klarhet i saken..
