Il Calcio

Fotboll, fotboll, fotboll.

Ni som känner mig vet ju vad den betyder för mig. Nu har det varit två späckade och fina dagar med just den varan - igår tittade vi på Milan-Juventus med 75 000 andra på San Siro, och idag spelade mitt Virtus i ösregnet på vår hemmaarena Forza e Coraggio ("Kraft och mod").

Vann enkelt med 4-0, jag spelade 90 minuter och gjorde det bra.

Börjar med några bilder från San Siro:











Och här kommer ett par bilder från Virtus-matchen tidigare idag:







Påminn mig om att jag måste köpa en ny kamera. Minsta zoom med min och det blir helt suddigt. 2,3 pixlar typ. Hur som helst, trevligt var det.

Nu ska jag göra läxor. Arrivederci!

Luxurious

Vad åt ni till lunch?

Äh, säkert inget särskilt. Jag? Jag lever lyxlivet i Milano..



/Mmm...artin


Mamma i Milano

Har fått många fina besök nu på kort tid.

Idag anlände mamma med sina kompis Mia till Milano. De ska bo på ett hotell i närheten av min lägenhet och stannar fram tills måndag. Mötte upp dem för en promenad i parken men lämnade dem när de var på väg till domkyrkan, som jag redan är trött på...

Hur som helst, vädret är heeeelt underbart idag!









Ska snart iväg på aperitivos med Stefano och Marco. Hoppas att mamma och Mia klarar sig på egen hand. Imorgon ska jag i alla fall försöka ägna hela dagen åt dem, med fotbollsmatchen mellan Milan och Juventus som höjdpunkt.

Trevlig fredagskväll på er allihop!


Busy, busy

Ingen ro, ingen vila.

Åkte hemifrån klockan 8 imorse, hade lektioner i Comparative Economics samt Financial Investment & Pricing och höll på att somna av tristess. Men skoj att umgås med mina svenska kompisar som bor ute i "förorten".

Landade hemma för en halvtimme sedan, slängde i mig en bit lasagne och inspekterade hemmet som under dagen har rengjorts av en professionell städerska för 300 spänn. Ser fint ut. Nu ska jag iväg på fotbollsträning med grabbarna och efter det ska jag och Stefano iväg för att träffa Marco, som pluggade i Trollhättan i våras och nu är i Milano på en snabbvisit.

Och imorgon förmiddag kommer mamma.

Jaja, måste pysa nu. A presto (hörs snart)!

Kvällsteve

Ligger i sängen och kollar svensk teve. Det här var fint.



Känns inte alla ens problem ganska triviala när man sett det här?

Gillar min nya mössa...



/Mmm...artin

Vaccination for Vacation

Pröjsade 2 000 spänn för lite vaccin idag.

Som ni redan vet ska jag och Camilla till Dominikanska Republiken över nyår. Hon är sedan tidigare vaccinerad mot hepatit A/B - som man kan bli smittad av där - men jag har ännu inte gjort det. Eller jo, jag genomgick den ytterst kostsamma proceduren idag.

Har inte tagit en spruta på evigheter, men det var lugnt.

Fick en injektion i vardera överarm och tydligen ska det göra lite ont under de närmaste dagarna. "Jag ser på dig att du tränar på gym", sa doktorn, "men nu får du ta det lugnt tills åtminstone fredag."

Nåja.



Ikväll ska jag och min högerarm softa. Blir nog en film. Sitter och väljer mellan komedin "Get Him to the Greek", Tom Fords "A Single Man" och halvnya Ryan Reynolds-rullen "Paper Man".

Saknar min älskling, men så är det ju. 22 dagar kvar! ♥

Världens bästa helg.

Nu har hon åkt hem, min själsfrände. Och här kommer ett knippe bilder (orkade inte ta så många under helgen, föredrog att leva i nuet och överlåta grovgörat till Camilla istället) som illustrerar vår helg i Milano/Venedig/på tåget:














Kommer nog fler bilder senare när älsklingen publicerat sina.

Och nu har jag redan påbörjat nedräkningen för...
...om 23 dagar: åker jag hem till Sverige för en vecka hos den finaste
...om 59 dagar: lämnar jag Milano för julfirande i Sverige
...om 66 dagar: styr jag och Camilla kosan mot Dominikanska Republiken!
...om 80 dagar: flyttar jag ihop med Camilla (det kanske bästa av allt!)

Ikväll blir det fotboll på teve (Napoli-Milan) samt Skype med mamma/pappa och Camilla. Saknar henne helt otroligt mycket redan, men som sagt - vi har väldigt mycket att se fram emot tillsammans..

Update

Kommer så småningom och bilder från helgen.

Jag och Camilla har haft några otroligt mysiga dagar och ska snart ge oss i kast med den sista kvällen tillsammans här. Tänkte guida henne genom några av stadens kända monument och stadsdelar, och sedan käka en pizza nere vid floden.

Vågar inte ens tänka på de tre veckor (och två dagar) som jag måste vara utan henne.

Men, men, den tiden tar vi sen. Nu blir det mer mys..

Noll!

Ska alldeles strax åka ut och möta Camilla på flygplatsen.

Eftersom hon inte har tillgång till internet under de närmaste timmarna så kan jag lika gärna berätta helgens planer. Imorgon vid lunch kommer vi att ta tåget till kärlekens huvudstad Venedig och sova en natt på hotell. Åker hem på lördag kväll..

...och då blir det middag på en av Milanos bästa skaldjursrestauranger.

På söndag hänger hon med när jag spelar match i stadens utkanter. Verkar som att tränaren (Mister) med tillhörande fru hämtar upp oss utanför porten och tar oss till planen.

"På så sätt så kan ju min fru och din flickvän umgås under matchen", konstaterade han. "För din flickvän pratar italienska, va?" "Eh, nej... Men din fru pratar väl lite engelska?" "Njaae..." Som ni förstår, det kan bli ett väldigt intressant socialt experiment. Återkommer med bilder och info! :)

Trevlig helg allihopa..

Fantastisk musik

Har fastnat för två nya album: Come Around Sundown med Kings of Leon samt Flamingo med Brandon Flowers (sångaren från The Killers). Här får ni några utsökta smakprov:











Höst i Milano

Tog en höstpromenad idag..








En

Dålig uppdatering på bloggen nu..

Har det lite motigt och inte riktigt varit sugen på att skriva. Men hoppas att morgondagen blir vändpunkten för då kommer underbara, vackra, härliga, söta, snälla, omtänksamma, varma Camilla på besök. Min flickvän, min närmaste, mitt allt.

Har förberett ett par överraskningar till henne. Hoppas att hon inte anar något än, men även om hon nu skulle göra det så är jag säker på att vi ändå får ett par oförglömliga dagar tillsammans.

Jag ska göra mitt bästa för att åstadkomma det i alla fall..

Vertical limits

Alltid trevligt att vakna i vertikalt läge.



Så jäääävla trött på min säng nu. Ikea såklart. Rätt som det under natten kan madrassen få för sig att braka rakt i golvet, vilket hände två gånger nu på morgonen. Sista gången blev jag så förbannad att jag övergav tanken på sovmorgon och gick ut och köpte färskt bröd istället..

Men, men. Om två dagar blir det i alla fall bäddsoffan med min älskling..

Storseger för Virtus

Enkel seger idag, 4-0 mot Calcio Brugherese.

Var inte riktigt nöjd med min egen insats men skönt att det släppte för oss. Dessutom var jag likväl den ende av våra tre innermittfältare som spelade hela matchen, vilket man väl ändå får se som att Mister gillar mig. Gjorde dessutom en assist till det tredje målet.

Regnade för övrigt ganska kraftigt. Hösten är här, på allvar.

Resten av dagen dediceras till jobb och läxor.

Och by the way: fyra dagar kvar nu, älskling..


Mmm...artin - om homosexuella får välja

Kanske dags att börja överväga min sexuella läggning.

Carler hävdade så sent som häromdagen att jag är homosexuell, men jag nekade förstås. Som jag alltid gör. Och han trodde mig inte, precis som han aldrig gör. Fast något speciellt måste det vara med mig.

Har vid två tillfällen varit offer för raggningsförsök från gaykillar. Den förste såg man liksom på gångstilen - han gungade fram med höfterna och pratade dessutom fiiiint - och det var väl ingen hemlighet överlag. Han heter Mirko, är sopran på Milanos Scalateater, utövar pilates och frågade en gång om jag ville ta privatlektioner ensam med honom.

Jag sa - naturligtvis - nej.

Idag var det dags igen. En 27-årig kille vid namn Luigi, till vardags designer för klädmärket DSquared, kom fram och hjälpte mig när jag lyfte lite väl tunga vikter. Vi började prata om ditten och datten och han var väldigt tafsig, om man säger så. Klappade mig på axeln, på armen och gav mig komplimanger.

"Du är gullig", sa han. "Eh... tack", svarade jag.

Min kompis Daniele, som sitter här bredvid mig just nu och tittar på fotboll, säger att gymmet är ganska känt för ett ovanligt stort klientel av homosexuella män. Missförstå mig rätt, jag har absolut inget emot dem.

Men jag kanske bör tänka lite på min framtoning framöver, hehe...

Fem

Inget vidare att rapportera från Milano.

Min dag går ut på att städa undan jobb, läxor och ännu mera jobb. Dessutom pirrar min mage vid tanken på att min älskling kommer om bara fem dagar. Har flera överraskningar planerade för henne under den helgen.

Imorgon blir det som vanligt fotbollsmatch. Exciting.

Ciao, ciao.

Kött

Ni sitter säkert där hemma och undrar vad en karlakarl som Mmm...artin äter fredagskvällar som denna.



Två rediga köttbetar, lite grönt mojs och bröd lika hårt som jag själv, såklart.

Man väger ju inte 92,5 kilo för inte, pojkar och flickor...

Böter på bussen

Kan återberätta en sak som hände idag.

Stod som vanligt och väntade på bussen klockan åtta imorse och när den kom så var den självklart knökfull. Jag hoppade in längst bak, inklämd mot rutan och kunde knappt andas. Så stod jag i ganska många hållplatser innan de flesta hoppade av på ett ställe som heter Sant'Ambrogio, där ett av stans största universitet finns.

Själv fastnade jag på min plats och dagdrömde. Vanligtvis brukar jag stämpla min biljett men idag glömde jag helt av det. Och vem står utanför bussen när jag ska gå av vid tågstationen? En kontrollant, naturligtvis.

350 spänn skulle den jäveln ha. Jag tyckte jag kom billigt undan.

Men ändå. Pinsamheten när han hängde i släptåg på mig för att ta ut pengar vid en bankomat bredvid var inte liten. Inte heller när han tog åratal på sig att skriva mig ett kvitto medan alla som gick förbi stirrade på oss. Busted, liksom. Jag vet inte, jag orkade inte bry mig så mycket. Det är väl sånt som händer.

Dessutom kände jag mig ganska oskyldig.

Nåja, lesson learned. Imorgon är det jag som köper månadskort och härmed alltid stämplar, även om jag måste mosa åtta tanter på vägen till den där stämplingsmojängen i mitten av bussen. Så det så.

...

Vi tar och glömmer den 14 oktober 2010 helt, tycker jag.

Ikväll blir det fotbollsträning och sedan långhelg. Gött mos.

Semester i Sverige

Impulsive Mmm...artin har gjort det igen.

Bokade just en semesterresa under november månad. Mellan den 17 och 24 november tänker jag spendera min tid hemma hos älsklingen i Trollhättan samt hos mamma och pappa i Arentorp. Dessutom blir det - enligt seden - julmarknad på Tjolöholms slott, dit jag ska försöka få med mig min egen lilla prinsessa..

Flyger med SAS eftersom Ryanair lägger ner sin Göteborg-Milano-linje den sista oktober. Får pröjsa runt 1 800 kronor för resan, och dessutom lär jag tvingas brottas lite med en hemtenta på hemmaplan, plus ungefär tre missade lektioner på samvetet.

Men vad var alternativet? Två månader till utan denna vackra kvinna?



Nä, tack. Det skulle jag aldrig klara av...

Mercoledi

När jag tänker på det så borde det här vara en skitdag...

Har fortfarande en del problem med acnen som gör mig ruskigt frustrerad, mitt och Carlers C-uppsatsprojekt till Argentina verkar gå helt åt helskotta (fråga inte ens...) och mitt under kvällens gympass så fick jag avbryta eftersom jag var så illamående att jag nästan trodde att jag skulle kasta upp något.

Alltså, tre helt isolerade, separata skithändelser.

Grävde ner mig lite först men insåg (det krävs alltid lite sörjande innan man kommer till den insikten) att det inte gör saken bättre. Ibland måste man älta lite och sedan släppa det. Jag är väl ganska bra på att älta och sen inte alls släppa det. Men nu börjar jag på en ny kula.

Och försöker se det positiva:

  1. Jag bor trots allt i Milano, en av världens grymmaste storstäder.
  2. Om åtta dagar kommer min underbara älskling Camilla hit!
  3. Jag måste visserligen gå på lektioner, men har ALDRIG läxor.
  4. Jag verkar vara omtyckt här och har fått massor med nya kompisar.
  5. Jag spelar fotboll, gymmar och känner mig överlag i ganska bra fysisk form.
  6. Om cirka två veckor kommer mamma på besök.
  7. Det är två skoldagar till helg.
  8. Ikväll kanske jag bokar en hemresa i november.
  9. Och jag har världens finaste flickvän. Det tål att sägas igen.

Ja, ni förstår poängen. Stop älting, start enjoying.


[Böööthdej paaarteej]

Jaha, birthday [böööthdej] party igår då.

Min vänlige kombo Stefano fyllde 22 år och vi var väl ett gäng på ungefär 20-25 personer som samlades på en bar som heter Miami där vi käkade aperitivos och tårta. Stannade där ungefär till klockan ett.

Vissa gick vidare, andra åkte hem. Jag tillhörde den sista kategorin.


(1)


(2)


(3)

Bild (1) innehåller Stefano och en annan god vän, Daniele. Bild (2) visar vår karaokestund där jag så småningmo fick chansen att briljera med ungefär den enda engelska sång som fanns, YMCA... Nåja, bild nummer (3) är också födelsedagsbarnet Stefano, clownen Daniele och en svettig jag.

Idag hoppar jag min enda lektion - dels på grund av tröttheten efter gårdagen, dels på grund av att det är jävligt slitsamt att pendla till Castellanza fem dagar i veckan. En paus mitt i kändes välbehövlig. Dessutom måste jag och Huelva-killen Carler arbeta på vår stipendieansökan i hopp om att få en betald resa till Argentina i vår.

Snipp, snapp, snut så var det blogginlägg slut.


"You're a good boy..."

Dagens händelser i punktform.

  • Under dagens lektion i Comparative Economics (som var ovanligt långtråkig) uppstod pinsam tystnad under den obligatoriska frågestund som läraren infört. Jag (som avskyr pinsam tystnad) ställde ett par frågor som jag var ganska nöjd med. Efteråt kom läraren fram till mig, tog min hand och sa: "You're a good boy." Jaha, så var det toppbetyget fixat då...
  • Hade en rensa luften-stund med min lägenhetspartner Stefano idag. Igårkväll var han rasande på att jag glömmer gasen på ibland och att jag inte alltid stänger av tvättmaskinen direkt efter att den blivit klar. Han medgav att han överreagerat men påpekade att "du måste sopa upp efter dig när du har ätit, torka med disktrasa på spisen, inte lämna brödsmulor vid sängen (?) och aldrig lämna gasen på". Lessons learned.
  • Funderar på att boka en hemresa till min älskling, från den 17 november till 24 november. För 2 000 spänn, två missade lektioner och en hemtenta på distans skulle jag alltså kunna få en hel vecka hemma. Dessutom samma helg som den traditionsenliga julmarknaden på Tjolöholms slott är. Tror och hoppas att jag bokar en biljett senare i veckan...
  • Apropå min underbart vackra, begåvade och härlig flickvän Camilla så är det bara TIO DAGAR kvar tills hon kommer. Och jag har redan förberett en helg full av överraskningar, romantik och myyyys...
  • Har inte varit på topp idag och hade inte den mentala orken att gå till gymmet, även om det säkert hade varit skönt att gå dit. Men jaja, vi vänder blad och hoppas på en bättre tisdag (då Stefano också har födelsedagsfest på en bar!)

Nu ska jag kolla klart på Magnolia, borsta tänderna och somna tidigt. Mina svarta, runda ringar runt ögonen vittnar om att jag sover alldeles för lite.. Natti natti!


Snyft, snyft...

Ena dagen hiphop, andra dagen tårdrypande ballader.

Det svänger snabbt. Men jag kan liksom inte undanhålla er den här videon, jag brukar själv plocka fram den när jag vill att håret på armarna ska göra salut.

En gång tror jag att jag hade nära till tårarna också, men det finns ju inga som helst bevis för det (förutom bloggen) och om någon ändå frågar så kommer jag blåneka.

Så det så.



Jag gillar också accenten på den tyska kvinna som ungefär 40 sekunder in i klippet vill lyssna på en låt som hon alltså uttalar [Neeij toou yooo]. Well done, madame, well done.

Don Bosco vs. Virtus

Dagens resultat: 0-0 och en vadkaka.

Spelade mot ett lag som heter Don Bosco, från förorten Rozzano. Planen var ungefär som väntad - måtten var förvisso ganska vanliga, men det var ju ytterst sparsmakat med gräs. Och spelet blev därefter.

Vi dominerade totalt men fortsätter att ha svårt att göra mål, trots att vi har fyra riktigt duktiga anfallare (de delade på halvlekarna). En boll i ribban och ett par missade frilägen blev det, vilket kändes lite typiskt. Själv spelade jag 90 minuter igen, och gjorde en godkänd match. Inte mer.

Och vadkakan? Fick en spark rakt över benet och nu när det stelnat till kan jag knappt gå, men det går nog över om någon dag eller så. Var roligt att spela i alla fall, och vädret är underbart här i Milano idag.






Kan ju tillägga, för sakens skull, att det ändå var ganska hyfsat med gräs ut mot hörnflaggorna, om man jämför med hur det var centralt i planen. Fint dock med vinrankorna på kortsidan.

Har just smällt i mig färsk lax, pasta med pesto och zucchini. Nu blir det lite arbete, lite plugg, lite vila och förhoppningsvis massor med virtuellt umgänge med min underbara flickvän.

Ciao a tutti!

Sushi [Schushiiii]

Sent i säng, upp med tuppen.

Var utbjuden av några nya italienska vänner (och deras vänner) från skolan igår. Vi åt sushi på en restaurang i de übermysiga kvarteren kring Brera, promenerade runt, åt efterrätt på ett annat ställe och pratade massor.

Givetvis helt och hållet på italienska.

Jag förstår för det mesta nästan allting av vad italienarna säger, men har samtidigt svårt att bidra till samtalet eftersom jag måste koncentrera mig ganska hårt för att förvandla orden till svensk text inuti mitt huvud. Men jag tycker generellt att det går bättre och bättre - vilket också är mitt stora mål här: att prata helt flytande i december.


Jag och de andra, på väg hem runt ett-snåret inatt.

Snart är det dags för samling till min andra ligamatch med Virtus FC. Vi ska tydligen spela på en märkligt dimensionerad grusplan precis utanför stan, och jag lär få chansen igen. Har emellertid gjort två dåliga träningar på raken och hoppas att det inte satt sig i huvudet.

Återkommer med facit senare... :D

Italiensk frukost



Dagens Gazzetta och färskt bröd. Love it.

Jäkla doktorer...

Efter allt detta TJAT om urinprov...

...och så får man inte ens användning för det! Jag försökte tvinga på doktorerna min lilla burk med "vätska" men de vägrade. Trots detta fick jag efteråt ett pappar där det tydligt och klart stod: "Urinprov: normalt".

Det är väl någon form av italiensk effektivisering, såklart.

Hur som helst, efter att ha tagit av mig kläderna, blivit klämd på, vägd (92 kg), mätt (189 cm), fått några metallelektroder satta över hela kroppen och dessutom tvingas göra ett fystest (typ step up i tre minuter) så var det hela över. "Du har en utmärkt fysik", sa doktorn. "Jag vet", svarade jag.

Däremot börjar jag känna förkylningstecken. Därför hoppar jag över kvällens pizza med Stefano och gänget för att istället satsa på fredagsmys med mig själv. Det är lätt underskattat, faktiskt..

Urinprov à la Mmm...artin

På bordet framför mig står två identiska flaskor.



Till utseendet alltså. Innehållet skiljer sig en gnutta.

Flaska 1: urin.
Flaska 2: världens (enligt mig) godaste juicedryck.

Är lite sugen på att byta plats på dem ett par gånger, blunda och smaka. Men nej, det är väl inte riktigt att rekommendera. Dessutom måste jag ju ha den ena till mitt urinprov för den obligatoriska läkarundersökning som jag ska göra om några timmar.

Vet inte riktigt vad sjuksköterskan kommer att tycka om att jag placerat mitt urin i en flaska som egentligen inte var rengjord (nöden har ingen lag, särskilt inte när det måste göras direkt på morgonen). Förmodligen blir resultatet att jag har ovanligt höga halter av c-vitamin i urinet. "Ååh, det var märkligt...", tänker jag svara och lägga huvudet på sned.

Well, well. Återkommer med mer info senare...

Slappin da base

Som sagt, besatt av hiphop just nu.

Det får mig att känna mig cool. Jag glider fram i skolan med lurarna i. Dunkar feta beats och låtsas att jag är farlig. Men allt det där är ju ganska temporärt - när det kommer till kritan så är jag lika sävlig, konflikträdd och snäll som jag alltid har varit (ta grann-episoden som aktuellt exempel).

Hur som helst, för er som gillar (melodiös) hiphop och musik i gemen så är följande låtar och artister ett måste. Dom ä ba så feta alltså. Eh, ja... ni förstår vad jag menar.







Peace out, niggaz...

Nätt och jämnt vid liv

Är glad att jag lever.

Fick skjuts hem från träningen med en lagkamrat på hans motorcykel. Jag visste att jag borde lyssnat på varningsklockorna som ringde när han sa att han var från Neapel, men givetvis var det redan för sent när jag väl insåg mitt misstag. Away we went, och fort gick det.

80 km/h. 100 km/h. 120 km/h. 140 km/h.

I ganska tät kvällstrafik i Milanos utkanter. Mamma mia!

Men som sagt, jag överlevde även denna färd. Och den längsta dagen på länge - jag lämnade huset klockan 08.15 och var inte hemma förrän 23.00. Imorgon stannar jag faktiskt hemma hela dagen, förutom min obligatoriska läkarundersökning för fotbollsklubben.

Har lektion egentligen men lärarinnans powerpoint-slides är bättre än vad hon är. Istället för att lyssna under dagens lektion så satt alla och småfnittrade medan jag räknade hur många gånger hon sa "mmm". Var uppe i 104 stycken redan efter en kvart, vilket måste vara något slags rekord. Impressive, indeed.

Läggdags nu. Saknar dig älskling, men snart bara 13 dagar kvar. Puss!


Kärlek

Tänkte börja med en gratulation.

Jag och min älskade Camilla har idag officiellt varit tillsammans i fyra månader. Själv verkar jag ha gjort mitt bästa för att rasera denna relation - genom att åka på kortsemester till England, genom att jobba hela sommaren i Stockholm och framförallt genom att vara utbytesstudent i Milano under ungefär fyra månaders tid.

Jag ber givetvis om ursäkt för allt det där.

Däremot ångrar jag inte en enda sekund att jag blev tillsammans med dig. Jag tänker ofta på den där kvällen när vi kysstes första gången, våra mysiga kvällar med mat och skratt, våra utflykter tillsammans och allt annat med dig som gör att resten av världen känns obetydlig. Jag vet också att vi efter all denna distansskit kommer bli ännu starkare som ett par, även om vi får ta ett steg bakåt innan vi kan ta två framåt igen.

Har aldrig träffat någon tjej som du (sorry alla ex-flickvänner som läser det här, samt C1, hehe...) och jag vet att vi har en underbar framtid tillsammans, plus en härlig semester på Dominikanska Republiken att se fram emot. Och inte minst: din visit hos mig om 15 dagar...

Jag antar att det jag ville säga är:

Jag älskar dig!



/Din Mmm...artin

Game Over

Bråket är undanstyrt. Tills vidare.

Vi har varnat grannen (och hans son) att nästa gång han kommer hit så ringer vi polisen. Samtidigt måste vi ju - trots vår oskyldighet (eh...) - vara extra tysta framöver så att han inte idioten får vatten på sin kvarn.

That's life in Italy, ey..

Bråk med grannen

Herremingudalltså.

Vi har råkat i luven på grannen, och det rejält. Igårkväll - när jag var själv hemma och precis hade gått och lagt mig - så hörde hur jag personen i lägenheten under stötte något mot sitt tak för att antyda att vi förde oväsen. Jag tänkte inte mer på det eftersom jag låg lugnt och stilla i sängen, utan att göra ett ljud.

Och innan det hade jag bara kollat på teve.

Men några minuter senare så hör jag två kraftiga knytnävar banka på dörren och svärord komma från andra sidan. Jag pratar våldsamma slag. Jag drar på mig en t-shirt, öppnar dörren på glänt och ser en rosenrasande, 70-årig man gapa mot mig samtidigt som han försöker komma in mellan dörrens glipa.

Jag drog igen dörren snabbt och försökte prata vett med honom genom dörren. "NI SKA VARA TYSTA NU! VAR TYSTA", fortsatte han att ropa. Jag öppnade dörren på glänt igen och på nytt försökte han attackera sig in, vilket kändes ytterst hotsamt. Jag förklarade att jag omöjligt kunna göra något som störde honom, men några minuter senare lämnade han vår ytterdörr och begav sig nedåt igen.

Jag var givetvis chockad. Vad annars.

Och idag hände det igen. Min lägenhetskamrat Stefano hade just kommit hem när vi hörde samma två knytnävar banka på dörren och samma röst upprepa de där svärorden och uppmaningarna om att vara tysta. Vi blev nog både paffa och chockade på samma gång, eftersom vi bara hade gått här uppe, på sin höjd.

Stefano är nu nere och försöker prata vett med mannens son, som tydligen också bor här i huset. Det är en hetsig diskussion, det kan jag säga er. Tydligen har oljudet, enligt mannen, pågått ett längre tag och nu har de fått nog. Men det är ju löjligt (eller så är det jäääävligt dåligt isolerat här). Vi har hotat om att ringa polisen, och så kan mycket bli fallet om inte det här får ett abrupt slut.

Själv är jag lite skärrad fortfarande. Usch, det kändes hotfullt.

Nåja, hoppas att Stefano löser det här och kommer tillbaka snart så att vi hinner gå till gymmet innan det blir alldeles för sent. Och hoppas att klumpen i magen släpper.

Som sagt. Herremingudalltså.

The Hip to the Hop

Förresten, har blivit förälskad i Drake.








Tror den här hösten kommer att gå i hiphoptecken för mig..

FML

Läraren sköt upp lektionen en timme, vilket innebär att min uppstigning vid klockan 06.00 känns liiiite onödig.

FML.

I'm The World's Greatest

Ett kort kvällsinlägg:

Efter varje match lägger vår kapten Peppe ut individuella spelarbetyg. Idag fick jag högst av samtliga, tillsammans med vår nye mittback Paolo.

PAGELLE= VIRTUS F.C. - CYMMEO 1 - 0 (Le Rouge )

DE CESARE 6
MAGGI 7
ROSSI 6
INQUARTANA 6.5
AHLIN 7
VITIELLO 5.5
LUCE 6
MASTROTOTARO 5
LE ROUGE 6.5
DI FABIO 5.5
DIELLA 6

LANDI 6.5
GAROFALO 6
TERLATO Sv
SENA Sv

/Mmm...artin


Seger i ligapremiären!

Lycka, ren och skär lycka.

Så känner jag just nu. Ligapremiären med Virtus FC slutade med en seger, 1-0. Men den satt långt inne - först i 84:e minuten lyckades vi få hål på det andra laget genom vår kapten och en av mina bästa kompisar här, Peppe. Och det var ju så sanslöst rättvist också.

Vi hade säkert fyra bollar i trävirket, flera sumpade frilägen och ett mål som av någon outgrundlig anledning blev bortdömt. Vår dominans var så total att en poäng hade varit ett hån mot hela vår klubb.

För egen del? Spelade 90 minuter på innermittfältet (vi lirade 3-5-2) och gjorde det överlag jättebra. Det var till och med flera som tyckte att jag var bäst på plan, men jag vet inte jag. Mister såg i alla fall nöjd ut, det räcker för mig.

Mister var för övrigt lika hård som alltid. En av våra bästa spelare, anfallaren Didier, anlände lite mer än fem minuter efter utsatt tid för samlingen och skickades rakt upp på läktaren. Om man inte kommer i tid så får man inte spela, så enkelt är det. Han är hård men rättvis, Mister.

Inga bilder idag, tyvärr. Ni får fortsätta leva på gårdagens... :D

Ligapremiär

Då är det dags.

Ligapremiär, en lite pirrig mage och min nummer nio som hängt på tork.

Wish me luck!


Frejsan & Tilly

Hittade en bild också på världens sötaste hundar.

Jäklar vad jag saknar dem. Trogna, gamla Tilly och galna, fågelbesatta Freja. Jag vill också ha wachtelhundar om några år. Och då ska de både vara och se ut precis som de här två knasbollarna:


Foto: Monica Alenhag. I stole it, again.

Ja, vilka sötnosar..

Mmm...artin goes porno

De här är för er tjejer (och Josh...):





Vad säger du, Josh? Snart är jag uppe i mina 33 cm igen... Haha!

/Mmm...artin

Nu är det klippt...



Jag överlevde klippningen. Det var billigt (19 euro), det gick snabbt (knappt 20 minuter) och samtliga frisörskor på salongen såg ut som fotomodeller, vilket gav lite mervärde (men klart du är den enda för mig, älski!).

Nu: lunch, läxor och så småningom gymmet...

Joyous Occasions

YEEEEEEEEEEEESSSSSSSSSS!!

Var inte lika dominant igår som på senaste träningen men blev ändå uttagen till söndagens ligapremiär med Virtus FC. När Mister rabblade upp laget så lät det dessutom som att jag var med i den tänkta startelvan.

Är redan nervös, men längtar samtidigt.

Firade med ett par öl med Stefano och fyra av hans kompisar. Kom hem sent, vaknade tidigt (som vanligt) och idag tänkte jag försöka få håret klippt, några läxor gjorda, handla mat och pumpa på gymmet.





Längtar efter att få dra på mig tröjan igen...


RSS 2.0