Jaha, i vilken ände börjar man?

Med bilderna, kanske..

 

...min nya polare Rutger kände lite på Piazza Dantes sophögar...



...innan vi drog till min gamla italienska familj (ursäkta suddet)...



...för att senare få njuta av storslagen utsikt...



...turista lite (från vänster: Rutger, Davor & Mårthen)...



...och se havets vågor slå mot klipporna vid Castel dell'Ovo...



...äta pizza på på en av mina favoritrestauranger, Regina Margherita...



...se Napoli i sydderbyt mot Palermo på ett kokande San Paolo...



...med 50 000 andra galningar...



...och min italienska "bror" Francesco fira med sin lille vän Federico...

Det finns inte riktigt ord för att beskriva Neapel. Det är skitigt, galet, bullrigt - men värmen hos människorna, allt det där vackra och klimatet gör att vågen tippar över till det positiva. Det har varit två fantastiska dagar, och jag hoppas kunna återvända snart igen.

Men bäst var nog sällskapet. Tack Davor, Mårthen och Rutger!