Sitter på X2000 någonstans mellan Skövde och Stockholm, på väg "hemåt".

Har haft några underbara dagar tillsammans med Camilla. Nästan lite för bra ur ett hej-jag-ska-jobba-i-tio-dagar-i-sträck-perspektiv. Nu blir det tio-tolv dagars väntande, längtande, saknande. Men både hon och jag visste ju vad vi gav oss in på när vi började träffas - Stockholm under sommaren och Milano i höst.

Bara att göra det bästa av saker och ting.

Fick nog mitt livs finaste sms av henne för en stund sen. Funderar på om jag ska publicera det senare eller inte, kanske är det lite för personligt, kanske inte. Det räckte i alla fall för att få mig på solskenshumör under resten av dagen, trots att ångesten kommer från flera håll och kanter (stundande jobb, beställningsartiklarna från Goal, resan från Trollhättan osv osv).

Nåja, jag lägger det på is en stund. Nu ska jag fortsätta träna min italienska genom att prata med min stolskamrat, en medelålders italienska från Turin.

Hörs kanske senare, amigos..