Rekognoscering i "död stad"

Har varit på en upptäcksfärd idag.

Ville reka inför första skoldagen på måndag och tog därför tåget ut till Castellanza, som vanligtvis är en ungefär 35 lång färdväg. Råkade dock välja fel tåg och tvingades byta i Saronno där det också blev 50 minuters väntan, som bland annat dödades med hjälp av en inköpt lunchmacka.

Kom till slut till Castellanza som verkar vara en ganska slumrande industristad. "Hade det inte varit för universitetet så hade staden varit helt död", konstaterade min busschaufför. Jag nickade.

Det jag såg av universitet (LIUC) var i alla fall bra. Fräscha lokaler, ett ganska fint bibliotek samt ett campus som låg mitt i en stor park. Nästa vecka ska vi ta en rundtur runt området, då lär jag veta mer.


Universitetets logga


En del av parken samt stadens höga klocktorn

Var ganska stolt över mig själv att jag lyckades hitta hem också. Tog en sväng förbi det lokala snabbköpet och handlade lite saker inför kvällen. Italien möter Estland i kvalet till fotbolls-EM och jag och Stefano tänkte sitta hemma och kolla på den matchen tillsammans.


Var tvungen att köpa lite prosciutto också. Skulle kunna leva på det, alltså...

Vill också bara tillägga att det inte är någon Huelva-värme (som hos tönt-Carler) här men idag har termometern smugit sig upp mot 27 grader, vilket är väldigt behagligt.

Mer sånt tack, Gud.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0